The power of fatih

Ingen tvekan om saken, Gud är med oss i denna stund. Denna separation och alla tillhörande känslor har Herren lagt sina händer runt. Han bär mig över de djupaste fallgroparna och lägger i de svåraste stunderna sin skyddande filt runt mig. Jag får bönesvar gång på gång och jag kan bara vara tacksam. Han vill verkligen bara kärlek och gott.

Jag ber om att det får fortsätta längs denna väg. Att vi kan skiljas som två goda vänner som fokuserar på kärlek även om jag vet att en massa rädsla finns med i detta. Och jag kan även inflika, att detta beslut om att gå skilda vägar inte enbart handlar om min tro. Det har funnits andra moln på himmlen. Ja, i skrivandets stund är jag på jakt efter lägenhet. För att hålla hoppet ordentligt tätt intill fantiserar jag om inredning. Lägenheten ska andas kärlek och trygghet. Det blir en kreativ och extremt fantasifullt inredd lya.

Gud, ge mig beslutsamhet, mod och hopp. Ge mig styrka så att jag klarar att stå rak och stadigt, när orden i sin kraftfullhet nästan kastar omkull mig. Ge mig mod, så att jag vågar ge av din kärlek till dem som gör mig illa, men samtidigt beslutsamhet så att jag klarar att gå ifrån dem som skadar. Herre, välsigna mig med hopp, så att jag ser ljuset och människorna som väntar på mig där framme. Amen.

Ps. En timma har gått sedan jag skrev ovanstående och avslutade med ett amen. Nu jag går runt och känner hur ilskan börjar att bubbla i mig. Jag är så förbaskat ledsen, sårad och besviken. Vill inte bli bitter. Vill inte bli bitter. Vill inte bli bitter.