Utan Gud i mitt liv hade jag inte stått på benen. Så är det. Idag har jag satts på prov ordentligt igen. Bad om några ord (ifrån Honom) till stöd och tröst och detta är vad som kom till mig. (Hämtat från psaltaren).
Var barmhärtig, Herre
se hur jag förtrycks av mina fiender
du som kan lyfta mig bort från
dödens portar,
så att jag får sjunga ditt lov,
jubla över din hjälp i Sions portar.
Folken föll i den grop de grävt,
de fastnade i snaran de gillrat.
Herren gav sig till känna,
han skipade rätt,
i sitt eget dåd blev den gudlöse snärjd...
Även dessa ord från psaltaren ville inte lämna mig och min blick här ikväll.
Hör min rättvisa sak, Herre,
ge akt på mitt rop!
Lyssna till min bön, jag talar utan svek!
Av dig väntar jag min rätt,
dina ögon ser vad som är sant.
Du prövar mitt hjärta, rannsakar mig
om natten,
du granskar mig men finner inget brott.
Inget ont kom över mina läppar
trots allt vad människor gjorde...
Frikänd skall jag se ditt ansikte
om mättas av din åsyn när jag vaknar.
lördag 26 april 2008
Om hopp mitt i all smärta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar